Den senaste tidens nästan maniska vilja att fly, eskapismen och den molande värken har för tillfället lagt sig. Som oljebältet i mexikanska golfen lagt sig som ett lock över över stormvågorna är den liksom inkaplsad. Tåg och järnvägar tycks ha en lugnande effekt och trots världens mest långdragna förkylning (inne på tolfte dagen nu) är allt fint. Från en öppen balkongdörr kikar jag ut över en av Docklands gamla bassänger som är full av husbåtar och annat som flyter. Canary Wharf-skraporna agerar kuliss. Efter en helg på kollo för övervintrade vuxna barn är jag åter i den höga luftfuktighetens Mecka, London. Här blåser jag bort allt det dåliga från en maskros:
À bientôt!
No comments:
Post a Comment
Note: only a member of this blog may post a comment.