Idiotin

Det finns saker som får mig att se rött, som får mig att helt flippa ur och skälla ut någon jag inte känner. Exempelvis otyglad vardagsrasism. I min värld finns det saker som man helt enkelt inte säger, och om någon ändå är dum nog att säga det så lackar jag ur.

När jag läste det här på DN.se (om tågvärden på SJ som i högtalarna ropade: ”...och så har vi negerbollar också”), kom jag att tänka på en grej som hände mig i tisdags kväll när jag just satt mig på tunnelbanan för att åka hem från en kompis. På andra sidan gången sitter två Veolia-munderade män i 25-30-årsåldern (för den oinsatte är Veolia ett fransktägt jätteföretag inom transportsektorn som bland annat kör några spårvagnslinjer i Stockholm). Den ena berättar en "skojig" historia för den andra om någon bekant som var med sin trasiga bil till en verkstad: "...och han var ju alltså blåneger, mekanikern, och så sa han att 'det här ser mörkt ut', och min kompis ba 'ja, det gör ju det', för asså, han var ju liksom blåneger, fattaru?" Vid det här laget vet jag inte om jag verkligen har hört det jag har hört, för det är så opassande att jag inte kan tro att någon skulle säga något sånt. Han har alltså inte sagt det för att provocera någon, utan för att det tycks falla sig helt naturligt för honom att använda såna ord.

Jag vrider och vänder på mig kanske en halv minut i viss beslutsångest innan jag vänder mig mot dem och talar om för den käcke historieberättaren att jag tycker att det är "enormt opassande att han sitter där i Veolia-uniform och vräker ur sig såna dumheter." Han blir allt lite röd i ansiktet, som en tioåring som blivit tillsagd av en okänd vuxen. Han ser så oerhört dum ut där han sitter. "Men han var ju det [blåneger, alltså]... Okej, mörkhyad då." stammar han. Sedan sitter de ganska tysta den närmsta kvarten. Och jag känner mig en smula nöjd.

Men jag tror inte att han riktigt fattade vad jag sa. Utöver att han var så urbota inskränkt att han använde ett så dumt ord så var han så korkad att han gjorde det när han satt i sina arbetskläder, bland folk. Som sådan representerade han Veolia. Inte jättesmart att vräka ur sig något sånt då, kanske.

Dessutom var det inte ens roligt. Och skämtet var inte nytt - för det finns väl knappast en kotte som inte har hört om hur Arne Hegerfors under någon fotbollsmatch för länge sen kommenterade att "det ser mörkt ut på Kameruns avbytarbänk"? Sure, Veolia sysslar ju med återvinning också, men dåliga skämt gör sig bäst i botten på ett sopberg någonstans.